Antikt RC-flyg

[reparatörn]

Jag har en dröm som väl aldrig kommer att infrias, men här är den i alla fall. Jag tänkte mig en tävling som den kanske ägde rum för 65 till 70 år sedan. RC-flyg med enkanalare (sändare med endast en knapp att trycka på). Men att ändå kunna svänga åt båda hållen, samt en trottelkontroll som stegade upp till fullgas (alt stegar ner till tomgång) i fyra eller fem separata steg. Tre knapptryckningar för att flytta trottelkontrollen ett steg. Tre nya knapptryckningar för att ändra trottelns läge ännu ett steg. Till sist, det mest infernaliska av allt- det skulle inte gå att ändra riktning på trottelns läge förrän man stegat fram till ett ändläge. På det, det vanliga knapptryckandet för att svänga vänster eller höger.

Modellflygare av rätta virket lyckades (?) ju faktiskt manövrera sina modeller med detta totalgrymma "kontrollsystem". Det hade varit MYCKET intressant att se hur dagens 2,4 GHz entusiaster hanterat denna antika kontroll från sen Juraperiod. Speciellt intressant vore det att se vilka som greps av panik, och vilka som inte gjorde det. Personligen skulle jag nog ganska snabbt ha tappat greppet, liksom de flesta andra. Men vad vet jag......Chip Hyde kanske hade fixat det, men han hade nog INTE grejat att flyga knivsegg.......även om osvuret är bäst.

[Ken1]

jag hade i mina ungdomsår?. Nå, jag var nog en tolv tretton år gammal. När jag av min fasters man fick ett radiostyrt flygplan. Från Nikko, nåt Cessna liknande som just styrdes med knapptryckningar. Ena knappen för att svänga vänster och den andra höger. Det var full gas som gällde när man kopplade in batteriet. O allt laddades via den portabla laddaren, som innehöll 6st C batterier ni vet de där stora tjocka tunga sakerna. Kunde man göra manövrar med planet? Nej, tyvärr inte då det bara var sidoroder . Men kul var det, och frälst för rc flyg var man =)

[pgerts]

Att flyga med de riktigt gamla sändarna kan ju ha sina risker. Och det var inte mindre farligt när de var nya.
Ett annat problem är att få tag på strömförsörjning utan att ruinera sig.

Jag byggde en RC-Viking och en Falcon 56 för några år sedan. Som skoj så har jag flugit med enbart sidoroder och konstaterar att det funkar rätt så bra. Nu flög jag analogt men det är ju inte svårt att med en modern radio programmera så att utslagen blir digitala. Med lite filter så bör det även gå att få till en funktion som motsvarar pulskontroll som på Telepilot med gyrot.
Med dagens utrustning så känns det säkrare om man via en brytare kan rädda en situation med att kunna stänga motorn eller göra planet till normalt 3-kanaligt.

Det finns faktiskt gamla hik-hak som har konverterats till 2,4 om det är just den funktionen man önskar. Där kunde man ha flera knappar så att man fick många kanaler. Principen finns kanske ännu kvar i vissa tyska sändare där 12 modell betyder 6 (moderna) kanaler. Man använde ju en kanal till höger, en till vänster osv.

Det är inget som hindrar reparatören att göra verklighet av sin dröm ;-) Och allt är relativt mycket billigare i dag än när det begav sig. UTOM möjligen dope, eter med mera.......

Och för KEN så kunde de duktiga visst göra en hel del akrobatik med enbart sidoroder.

[insve]

Här är adressen till en engelsk site http://www.singlechannel.co.uk/ med bl. a hur man kan 2,4 konvertera eller bygga en enkanalare med tryckknapp.



Idén med att programmera om sändaren till enkanal snor jag för att pröva på min SkySkooter som jag flyger med tre kanaler. Det borde gå att använda flight-mode på sändaren för att växla mellan normal flygning och enkanalare. Enklast blir det med bara fullt höger - vänster med skevspaken. På gasen kan man ställa in fullgas men det var ju så man flög på den tiden och blir det kris så kan man övergå till normalt 3-kanalsläge.
/Ingmar

[Bosse Jansson]

Värd att nämna är också Erik Berglunds "Telepilot" rc-anläggningar.
Telepilot var också ett 1-kanals enknapps system, men här handlade det inte om någon hick-hack-funktion, utan om ett centrifugalreglerat parallellogram, drivet av en elmotor. "Gyron" hette denna ovanliga rodermekanism.
Sändarens tryckknapp var av återgående typ, som en dörrklocka...!

Rodret var fjäderbelastat (eller med gummiband), oftast till max vänster när knappen inte var intryckt, och elmotorn därmed stod still.
Vid en ihållande knapptryckning gick "Gyrons" elmotor konstant, varvid parallellogrammet expanderade och rodret vandrade till max höger.

Det hela gick ut på att genom ett frenetiskt pulsande med knappen försöka hålla elmotorn på ett "lagom" varvtal så att rodret hamnade kring neutralläget.
När man ändrade pulstakt och pulslängd, kunde man således få rodret att vandra i önskad riktning, (och även till önskat utslag när man tränat upp sig).

Man kan litet syrligt säga att piloten hela tiden försökte få kärran att INTE svänga.....!
Det här var dock inte alls så tokigt som det kanske låter, och många blev riktigt duktiga på att knappa de här utrustningarna.....inte minst Erik Berglund själv, som vann tävlingar i konkurrens med andra typer av 1-kanalsanläggningar.
"Rätt knappade" kunde man få sin Telepilot att närma sig mjukheten hos de proportionalanläggningar som skulle komma senare, eftersom det gick att "finlira" fram både större och mindre roderutslag på ett mjukt sätt......i total motsats till "hick-hack"-grejorna.....

Den här utrustningen blev populär, och utgjorde inkörsporten till rc-världen för många svenska modellflygare under 50-talet....dock inte för mig, som möjligen var aaningen för ung, och definitivt hade aaningen för låg veckopeng.....min första radio kom senare, och då en proportionalanläggning.....
Men jag tittade storögt och beundrande på många sådana här anläggningar i bruk, med modeller som Radio-Cub, Vagabond, Rc-Viking m.fl.
Och...jag kan intyga att många blev riktigt "fena" på knappandet.....










.

[reparatörn]

Bosse,

Jag känner igen mig i Din ungdomsbeskrivning.......been there, done that. Dessvärre fick jag aldrig se en Tele-Pilot användas på riktigt. Den första gången jag själv bevittnade "äkta" RC var-tror jag-år 1961, men det kan ha varit 1962 också. Sändaren var en stor låda med lång antenn, och piloten höll endast i en sorts tryckknapp som han pulsade med tummen. Det var sport det (och han kvaddade inte). Jag vill minnas modellen var en Vagabond som startades via handluns.

Patrik har rätt när han säger att batterier kan bli ett problem, men det mesta går att fixa via DC/DC omvandlare. Men det blir nog knepigt ändå, om man tittar på Tele-Pilot som exempel. Två olika spänningar för sändaren, samt två till för mottagaren. Patrik har också rätt i att allt gammalt "skrutt" måste kontrolleras mycket noga, men inte ens då är det säkert att det går. Vad gör man om ett elektronrör inte håller måttet? Att ersätta röret med transistorer är nog inte så enkelt som det kan verka.

Hur som, det jag tänkte mig var gammalt skrutt som var noga undersökt och kontrollerat. Samt att detta skrutt skulle vara så lika originalet som möjligt. DET kunde ha varit underhållande att se. Och DET hade nog även fått landets alla klubbars modellflygchefer att lägga MYCKET bekymrade veck i pannan.

[Bosse Jansson]

Douglas,

Den där stora sändaren du såg, med väldigt lång antenn och en "ringa-på-sköterskan-knapp", var med all sannolikhet en E.D. Boomerang radio.
Den presenterades 1953, och blev populär även här, inte minst pga sitt ganska låga pris (som dock inte var så litet med den tidens mått mätt).

"Boomerang" var tänkt för gummimotordriven "hick-hack" mekanism, vilket innebar fullt roderutslag vänster eller höger, och med två neutrallägen däremellan.
Fullt utslag betydde att modellens sidoroder fick göras mycket litet och beskedligt för att undvika att varje sväng blev en tunnelroll....

Här nedan visas fenan till "Sky-Skooter" från Veron, och som synes är sidorodret dimensionerat med "stor försiktighet"....anpassat till "hick-hack....

Those were the days.......








/Bosse

.

[reparatörn]

Bosse,

Jag tror Du har rätt. Det var nog en E.D. Boomerang jag såg, även om jag stod på ett avstånd av 50-100 meter eller så. Såg alltså inga detaljer alls v.b. sändaren, men bilden Du visar verkar stämma. Just denna dag var ett genrep inför den stooooora dagen därpå, då Umeå flygplats (Alvik) skulle invigas. Den stoooooora dagen kom, men det bidde inget modellflyg- det blåste alldeles för hårt. Till och med fullskalaflyget hade vissa problem, speciellt som vinden blåste åt "fel" håll- dvs tvärs över banan. Men- jag hade ju varit där dagen innan, så det var inga större problem.

Modellflygarna hade egentligen två modeller under genrepet, dels Vagabonden, och dels en modell som jag tror var en R/C Viking. Även Vikingen blev handlunsad, men det lyckades inte. Jag minns att kastaren av den var flyfotad som en kanin, men det hjälpte ändå inte. Nåväl, Vagabonden flög ju!

[Göran R]

Ja det var andra tider. Jag glömmer aldrig när vi var ute på Gärdet i Stockholm på 1950-talet. Vi hade en Vagabond med Telepilot och gyron som skulle flygas. Det var bara sidoroder och jag hade flugit den några gånger tidigare så den var hyfsat intrimmad. Men man får inte slarva med detaljerna. Jag glömde spänna gummisnodden till gyron. Kom på det ganska direkt och det var inte annat att göra än att vänta tills motorn stannat. Den förvann bortåt Amerikanska och de andra ambassadbyggnaderna som ligger mellan Gärdet och Djurgårdsbrunnskanalen. Jag drog en djup suck och beredde mig på att nu blir det problem. Men döm om min förvåning när det plötsligt dök upp en grupp grabbar som kom bärande på en hel Vagabond. Den hade landat på Djurgårdsbrunnskanalens is och var helt oskadd.
Därefter dröjde det några år till flygsuget kom tillbaks. Då blev det ett försök med en Viking med samma Telepilot och ett misslyckat försök gjordes på Skarpnäcks flygfält en blåsig vinterdag. Det var 1965 och händelsen syns på länken. Men den var ändå hel efteråt.
https://youtu.be/b4o-w3l4L8A
/Göran

[reparatörn]

Oh shit...

[mcregor]

Minns tidigt 60-tal när man vid nåt tillfälle fick möjlighet att besöka en alldeles riktig hobbybutik och då stod man och dreglade över den då helt nyintroducerade Futaba FT-3A - en blå/grön plastlåda med 1 knapp. Men även "kovan" var knapp så inte fick man nån sån... Hade hoppats på den till den båt jag just då byggde.
Gissar att Reparatörn har snokat på denna sajt - http://www.singlechannel.co.uk/
Roger

[reparatörn]

Roger,

Futaban på bild känner jag igen. En klubbmedlem söker f.ö. med ljus och lykta efter en sådan sändare. Hans sändare försvann på något underligt vis i samband med en flytt. Allt det övriga har han kvar, "bara" sändaren som saknas.

Har inte kollat den websida Du visar, men kommer snart att göra det. Jag är just nu ägare till två klassiska enkanalare,,,,,,en Tele-Pilot med svart smörgåslåda, och en World Engines "Mule" inhandlad via Ebay. "Mule" är f.ö. helt proportional. På det en World Engines knapptryckare som jag verkar ha gömt på något säkert ställe, och en Ace Digital Commander (Står så på sändaren, men det här med "Digital" skall nog tas med en mycket rejäl nypa salt). Roliga grejer allihop. Så hur många har jag testat då. Alltså i en modell? Svaret är- inte en. Fegade ur när det kom till kritan.

Douglas

[AndWho]

Var ju bara tvungen att prova om det var möjligt att emulera en Telepilot enkelknappsradio med lite modernare grejor. Funkar ju utmärkt. Men f... vet om jag vågar flyga med det.
/A
https://youtu.be/8rx3qZ0HIGc

[mcregor]

Som man brukar säga - "har man inte problem så skaffar man sig"...
Roger

[Bosse Jansson]

Funkar ju utmärkt. Men f... vet om jag vågar flyga med det.

Om man tänker flyga med Telepilot & Gyron, är det nödvändigt att "torrflyga" ett tag därhemma, så att man tränar in rätt pulstakt för att kunna hålla rodret kring neutralläget......