Tweet
”Nej, jag flyger inte Elsegelutmaningen, jag flyger F5J.”
Så lyder en vanlig kommentar jag får när jag propagerar för att fler piloter ska prova Elsegelutmaningen. Det är sant att regelverket skiljer sig mellan ESU och F5J, men skillnaderna har mindre praktiskt betydelse än man kan tro och här kommer jag att redogöra för dem samt avsluta med varför jag anser att ESU är utmärkt även som F5J-träning.
ESU-regler i korthet
Elsegelutmaningen går ut på termikflyg med elmotorstart. Man får en pluspoäng per flygsekund upp till åtta minuter, en minuspoäng per sekund man kör motorn, samt upp till trettio landningspoäng. En ESU-omgång består av tre flygningar i följd.
Starthöjd
Den största regelskillnaden mellan ESU och F5J är att man i ESU inte får straff för hög starthöjd, utan man får istället straff för motortiden. Det gör att en vass motor ger konkurrensfördel och det gör det betydligt svårare att leta termik under motortiden på samma sätt som de skickligaste piloterna gör i F5J.
Å andra sidan, som F5J-pilot har jag fortfarande behovet av att läsa termik och terräng innan start. Jag skulle till och med vilja säga att läsningen blir ännu viktigare eftersom jag inte kan låghöjdssniffa, så om jag vill ha kort motortid (och därmed högre slutpoäng) behöver jag vara så säker på min läsning att jag kan köra motorn minimalt och ändå hitta en termikblåsa. En ordentlig utmaning även för de bästa!
För den något mer oerfarne piloten, som förmodligen har samma strategi i både ESU och F5J (upp på hög höjd och börja leta termik därifrån), består skillnaden bara i poängberäkningen.
Arbetstidens längd
I ESU är arbetstiden 8 minuter, i F5J är den 10 minuter. Än sen då? I de allra flesta fall är tiden mellan åtta och tio minuter ren transportsträcka i F5J, så har man klarat åtta minuter är sannolikheten stor att man hittat så bra luft att man även klarar tio minuter.
En fördel med den kortare arbetstiden är att man hinner med fler träningsflygningar på en kväll och man får ändå träna på alla viktiga moment. Dessutom har tävlingsledaren oftast varit frikostig med att tillåta tiominutersarbetstid omräknat till åttaminuterspoäng.
Då räknar man med att en F5J-tid på 9:55 är ekvivalent med en ESU-tid på 7:55 vid poängberäkningen och kan på så sätt göra en ESU-omgång med tiominuterstid.
Landningspoängen
I F5J får man 50 poäng om man landar inom en meter från märket, i ESU får man bara 30 poäng. Å andra sidan är flygtiden längre i F5J så landningspoängen är 8,3% av maximal flygpoäng, i ESU är den 6,2%. Inte så jättestor skillnad…
Orättvist med olika plan
Ja, ett plan med riktigt vass motor har på papperet en orättvis fördel. Men skillnaden är inte fullt så stor som man kan tro. För att ta mig upp på bekväm starthöjd behöver min Prestige 8-14 sekunder och min EasyGlider ca 20-25 sekunder. En riktigt vass F5J-maskin kan vara uppe på kanske 6-12 sekunder. Skillnaden är alltså 10-20 sekunder mellan en vass maskin och en normal nybörjarseglare, en poängskillnad som snabbt äts upp av skillnaden i spakskicklighet mellan olika piloter.
Ja men skillnaden i glidtal mellan olika plan då? Ja, den finns där, men den finns där oavsett vilken tävlingsform man har.
Orättvist med olika väder
Ja, eftersom ESU får flygas var och när man vill så får man fördel av att kunna välja fina dagar. Så är det, och det är bara att acceptera! Å andra sidan är förstapriset ett diplom i pdf-format så det monetära värdet av en månadsvinst är försumbart – endast äran! Jag själv har alltid flugit för att förbättra mig själv och genom att föra anteckningar över månadsresultaten har jag kunnat se hur jag förbättrats när jag investerat i ett nytt plan, eller ägnat en sommar åt träning. (Den som är intresserad kan få ett R-script som plottar månadsresultat på en tidsaxel och färgkodar punkterna efter vilket plan som använts
).
Fördelar med ESU
Det finns ett antal skäl till att jag som F5J-pilot tycker om att flyga Elsegelutmaningen, de viktigaste är:
Tävlingssimulering
När jag bara är ute på fältet och flyger så är det väldigt lätt att avfärda en dålig flygning med ”men det var ju så dålig luft just nu”. Även när jag flyger med tiominutersklocka mot mina klubbkamrater är det lätt att avfärda dåliga flygningar. Men när jag har gjort två bra flygningar i ESU och ligger illa till i den tredje så stiger koncentrationsgraden på ett sätt som jag har svårt att simulera fram på annat sätt.
Dessutom försöker jag att flyga ESU även när vädret är ofördelaktigt med det långsiktiga målet att lära mig flyga full tid oavsett väder (precis som på en tävling).
Hitta svagheter
När jag gör en ESU-omgång upptäcker jag svagheter hos mig själv som jag sedan kan fokusera på att träna på för att göra dem mindre. Ett exempel är att jag är betydligt sämre på att kurva åt höger än åt vänster, något som jag ibland ägnar hela flygningar åt att träna på.
Skapa motivation
När jag saknar ESU-resultat en månad, eller om jag har hittat en ny svaghet hos mig själv (det finns ett oräkneligt antal sådana
) så ökar motivationen för att flyga även om vädret är halvdassigt. Träna högerkurvor kan jag göra även om det inte finns en gnutta termik, träna landningar funkar även i duggregn om jag har sändarpåsen med mig.
Så du som inte har provat eller inte brukar vara med så ofta, testa du också!
Så lyder en vanlig kommentar jag får när jag propagerar för att fler piloter ska prova Elsegelutmaningen. Det är sant att regelverket skiljer sig mellan ESU och F5J, men skillnaderna har mindre praktiskt betydelse än man kan tro och här kommer jag att redogöra för dem samt avsluta med varför jag anser att ESU är utmärkt även som F5J-träning.
ESU-regler i korthet
Elsegelutmaningen går ut på termikflyg med elmotorstart. Man får en pluspoäng per flygsekund upp till åtta minuter, en minuspoäng per sekund man kör motorn, samt upp till trettio landningspoäng. En ESU-omgång består av tre flygningar i följd.
Starthöjd
Den största regelskillnaden mellan ESU och F5J är att man i ESU inte får straff för hög starthöjd, utan man får istället straff för motortiden. Det gör att en vass motor ger konkurrensfördel och det gör det betydligt svårare att leta termik under motortiden på samma sätt som de skickligaste piloterna gör i F5J.
Å andra sidan, som F5J-pilot har jag fortfarande behovet av att läsa termik och terräng innan start. Jag skulle till och med vilja säga att läsningen blir ännu viktigare eftersom jag inte kan låghöjdssniffa, så om jag vill ha kort motortid (och därmed högre slutpoäng) behöver jag vara så säker på min läsning att jag kan köra motorn minimalt och ändå hitta en termikblåsa. En ordentlig utmaning även för de bästa!
För den något mer oerfarne piloten, som förmodligen har samma strategi i både ESU och F5J (upp på hög höjd och börja leta termik därifrån), består skillnaden bara i poängberäkningen.
Arbetstidens längd
I ESU är arbetstiden 8 minuter, i F5J är den 10 minuter. Än sen då? I de allra flesta fall är tiden mellan åtta och tio minuter ren transportsträcka i F5J, så har man klarat åtta minuter är sannolikheten stor att man hittat så bra luft att man även klarar tio minuter.
En fördel med den kortare arbetstiden är att man hinner med fler träningsflygningar på en kväll och man får ändå träna på alla viktiga moment. Dessutom har tävlingsledaren oftast varit frikostig med att tillåta tiominutersarbetstid omräknat till åttaminuterspoäng.
Då räknar man med att en F5J-tid på 9:55 är ekvivalent med en ESU-tid på 7:55 vid poängberäkningen och kan på så sätt göra en ESU-omgång med tiominuterstid.Landningspoängen
I F5J får man 50 poäng om man landar inom en meter från märket, i ESU får man bara 30 poäng. Å andra sidan är flygtiden längre i F5J så landningspoängen är 8,3% av maximal flygpoäng, i ESU är den 6,2%. Inte så jättestor skillnad…
Orättvist med olika plan
Ja, ett plan med riktigt vass motor har på papperet en orättvis fördel. Men skillnaden är inte fullt så stor som man kan tro. För att ta mig upp på bekväm starthöjd behöver min Prestige 8-14 sekunder och min EasyGlider ca 20-25 sekunder. En riktigt vass F5J-maskin kan vara uppe på kanske 6-12 sekunder. Skillnaden är alltså 10-20 sekunder mellan en vass maskin och en normal nybörjarseglare, en poängskillnad som snabbt äts upp av skillnaden i spakskicklighet mellan olika piloter.
Ja men skillnaden i glidtal mellan olika plan då? Ja, den finns där, men den finns där oavsett vilken tävlingsform man har.
Orättvist med olika väder
Ja, eftersom ESU får flygas var och när man vill så får man fördel av att kunna välja fina dagar. Så är det, och det är bara att acceptera! Å andra sidan är förstapriset ett diplom i pdf-format så det monetära värdet av en månadsvinst är försumbart – endast äran! Jag själv har alltid flugit för att förbättra mig själv och genom att föra anteckningar över månadsresultaten har jag kunnat se hur jag förbättrats när jag investerat i ett nytt plan, eller ägnat en sommar åt träning. (Den som är intresserad kan få ett R-script som plottar månadsresultat på en tidsaxel och färgkodar punkterna efter vilket plan som använts
).Fördelar med ESU
Det finns ett antal skäl till att jag som F5J-pilot tycker om att flyga Elsegelutmaningen, de viktigaste är:
Tävlingssimulering
När jag bara är ute på fältet och flyger så är det väldigt lätt att avfärda en dålig flygning med ”men det var ju så dålig luft just nu”. Även när jag flyger med tiominutersklocka mot mina klubbkamrater är det lätt att avfärda dåliga flygningar. Men när jag har gjort två bra flygningar i ESU och ligger illa till i den tredje så stiger koncentrationsgraden på ett sätt som jag har svårt att simulera fram på annat sätt.
Dessutom försöker jag att flyga ESU även när vädret är ofördelaktigt med det långsiktiga målet att lära mig flyga full tid oavsett väder (precis som på en tävling).
Hitta svagheter
När jag gör en ESU-omgång upptäcker jag svagheter hos mig själv som jag sedan kan fokusera på att träna på för att göra dem mindre. Ett exempel är att jag är betydligt sämre på att kurva åt höger än åt vänster, något som jag ibland ägnar hela flygningar åt att träna på.
Skapa motivation
När jag saknar ESU-resultat en månad, eller om jag har hittat en ny svaghet hos mig själv (det finns ett oräkneligt antal sådana
) så ökar motivationen för att flyga även om vädret är halvdassigt. Träna högerkurvor kan jag göra även om det inte finns en gnutta termik, träna landningar funkar även i duggregn om jag har sändarpåsen med mig.Så du som inte har provat eller inte brukar vara med så ofta, testa du också!
Kommentar