Linkontrollerad segelflygning med avancerade trick-/konstflygsmöjligheter

[Segelvinge]

Hej,

Det verkar saknas en kategori på http://www.modellflygforbund.se/Elit...mmodellflyget/ . Dolt under namnet sportdrakar/stuntdrakar (dock inte listat i länken ovan för närvarande) finns en aktivitet som har fler paralleller med styrt (och ibland friflygande) modellflyg än med (traditionella dekorativa) enlinorsdrakar.

Ex:

https://vimeo.com/212762787 (2-linors precision/trick)

https://www.youtube.com/watch?v=EKD8UDGmQAM (4-linors långa linor, långsam formationsflygning)

https://www.youtube.com/watch?v=yvUJ9bxB0Gc (2-linors trick)

https://www.youtube.com/watch?v=ea4cHFheSa8 (4-linors korta linor, ingen vind/lågvindsflygning)

https://www.youtube.com/watch?v=x1W3FTEpJJE (4-linors, snabb formationsflygning)


Själv har jag ännu inte nått samma (världsklass-) nivå som oftast uppvisas i videolänkarna ovan, utan jag har dessa som mål. För att sträva i den riktningen tränar jag mer än en gång i veckan året runt. Om det inte åskar eller regnar i nollvind kommer jag att infinna mig på drakfesten den 19e maj 2019 på Gärdet (Stockholm, https://www.facebook.com/drakfesten/ ), så långt nedströms från byggnader och träd som jag kan (om arrangemanget tillåter). Där kanske jag kommer att vara ensam att framföra flerlinorsdrakar bland omgivningens dekorativa enlinorsdrakar (det har hänt förr...). Siktar också att vara där på kristiflygare (om någon annan inte har ett bättre förslag på ett stort fält eller strand med pålandsvind så är jag idel öra).

Jag anser att själva språket leder tanken fel i klassificeringen av modellflyg – sport-/stuntdrakar är en språkets fånge. En drake är ju inget flygplan, det hör man ju (men å andra sidan är en multirotor inte det heller…). Ej heller är dessa drakar något man knyter fast fast i picknikkorgen och låter flyga självt för att plocka fram kaffet. En annan vanlig föreställning är också att drakar är av (polyetenfolie-) plast av leksakskvalitet och kanske är köpt på en bensinmack.

[pgerts]

Köpte min första drake på en pir i San Fransisco på 80-talet. Det var häftigt att se hur det gick att styra. Sedan så låg jag på rygg en bit ut i havet (hemma) och flög inåt i sjöbrisen. Det var mest kul att kolla på folket på stranden som inte såg mig utan bara draken.

Nästa inköp var på Oahu vid Honolulu Waikiki stand. Där flög de med 4 linor och kunde backa draken - häftigt. Men en sådan fick tyvärr inte plats i väskan hem.

Så mycket släktskap med friflyg är det knappast.

[Segelvinge]

> Köpte min första drake på en pir i San Fransisco på 80-talet.

Kul, jag fick min första tvålinors deltavinge (en "Flying Edge" – har fortfarande kvar den) under första halvan av åttitalet. Lärde mig att flyga fyrkanter i skyn, flög sporadiskt och la sedan ned verksamheten efter ett par år, började igen i slutet av nittitalet, slutade efter tre år (råkade sammanfalla med att jag träffade min fru) och återupptog verksamheten för snart fyra år sedan.

> Så mycket släktskap med friflyg är det knappast.

Det är lite beroende på vad ”det” (i påståendet ovan) syftar på, dvs på hur draken framförs, draktyp och under vilka förutsättningar. Är det lite eller ingen vind finns utrymme för glidflygning, medan i hård vind finns det av naturliga skäl inte. Är inte säker på om glidflygning med drake över huvud taget var uppfunnet under 80-talet? Kanske någon experimenterade med linstartat segelflygplan där linan inte ”hoppade av kroken” utan var fast monterad?

Fyrlinors med ram (av Hadzicki-vingtyp - även kallad Revolution typ eller REV-liknande) på linlängder upp till 15m (längre för riktigt skickliga) är särskilt lämpade för glidflygning med helt slacka linor. Även tvålinors i lätt vind har glidflygningsliknade inslag när man återvinner (medvinds-)terräng då draken flyger nedåt och man joggar med vinden. Nosen ska då helst vara något vinklad bort från piloten (och från sin vanliga vinkel relativt linorna) för maximal effekt. Detta så att man kan backa när draken ska flyga uppåt (fortfarande i väldigt lätta vindar) utan att fältet/stranden ”tar slut”.

Titta gärna på videon ovan (4-linors korta linor, ingen vind/lågvindsflygning) för en demonstration av glidflygning med 4-linors.

Håller dock med om att glidflygningen oftast inte sker under några längre tider, nästan helt utan undantag.

[Segelvinge]

> Så mycket släktskap med friflyg är det knappast.

Aj då, jag glömde visst en hel kategori av drakar här bara för att jag inte själv har en (ännu): enlinors glidflygningsdrakar (”glider kites”)! Här utgör glidflygningen en ansenlig del av flygningen:

https://www.youtube.com/watch?v=RU2ViN0849Y (enlinors, glidflygning i alpmiljö)

https://www.youtube.com/watch?v=B-vOk7LlcWw (enlinors, inomhus sittandes)

http://fracturedaxel.co.uk/phpbb3/viewforum.php?f=36 (enlinors, inomhus ”soft”)

https://www.youtube.com/watch?v=19ycb_Rxo_g (enlinors, Prism Zero G)


Sedan skulle man kunna lägga till tvålinors och fylinors inomhus (på sätt och vis). Här ser vi en ständig växling mellan slaka och spända linor. Varning för sanslöst skickliga piloter!:

https://www.youtube.com/watch?v=xZxUnp2bNCY (tvålinors, många kortare stunder med slaka linor – ett fysiskt träningspass)

https://www.youtube.com/watch?v=OJ6M9eNLanA (fyrlinors, inomhus publikfriande show?)

[Segelvinge]

Hmm… Ole, dole, doff… Vad ska jag ha i drakväskan imorgon? Hur ska jag tänka inför drakfestivalen? Ska jag ”göra mig till” och ha svans på draken (vilket jag nästan aldrig har annars, men å andra sidan de två gånger jag har vunnit priser på denna festival har jag använt svansar… tror inte att folk i allmänhet med otränade ögon förstår drakrörelserna vid 2-linors trickflyg). Ska jag stå långt från centrum av festen där det ofta är bättre vind, men samtidigt långt från (en eventuell?) juryn? Kollar väderprognosen – rackarns, 10mm regn på söndagen! Vilken osis efter denna torra vår! Nåja det kunde ha varit värre, mest regn på förmiddagen och bara några droppar på eftermiddagen – kängor på!

Om man ska försöka se något ljust i det hela så kommer kanske (enlinors) picknickdrakarna filtreras bort så att det blir mer plats. Jag har fått två linset avskurna av dåligt (lågt) flygande enlinorsdrakar. Jag tror att mekanismen är såhär: Oj min (dvs någon annans) enlinors drake flyger knappast (linan släpar i det närmaste på marken), men där borta flyger en drake (min två- eller fyrlinorsdrake) som verkligen rör på sig - där måste det vara bra vind tänker vederbörande och med enlinorsdraken först i luften vandrar ditåt. I luften är det svårt att bedöma avstånd, speciellt som jag inte vet hur stor den enlinors som närmar sig är. Om mina linor av spectra/dyneema (dvs linor bestående av utsträckta/uppriktade extralånga polyetenmolekyler) kommer i kontakt med (billiga) polyesterlinor som är vanliga på enlinorsdrakar, så går mina av. Fram med reservlinorna… lite som en (billigare) P-bot ca 200-500kr för ett nytt set (fast, en liten tröst, men kan ofta tillverka ett nytt kortare linset av resterna).

Kollar vinden - 2m/s medelvind enligt SMHI, men mer i byarna. Det funkar för gärdet, men man kanske får jobba lite mer och drakarna flygs mjukare med mindre knixiga rörelser. Sannolikt får jag välja någon lågvindsdrake. 3m/s enligt SMHI brukar annars vara bra för avslappnad flygning på en *strand* med pålandsvind. Nåja, nu finns det nästan inga dåliga drakväder – det är bara karaktären av drakpasset ändras. Detta återspeglas i val av drake, lintjocklek, linlängd, trimning och hur rörlig du måste vara. Vid köld (nåja knappast aktuellt imorgon) väljs kläder som inte gör att du fryser om händer, fötter och öron samtidigt som fingermotoriken påverkas eller att kroppen blir för varm. Handskarna ska vara tunna fast hyfsat vindtäta, så att det gå att känna den lätta linspänningen i handen. Speciellt vid framförande tvålinors i lätta eller hårda vindar krävs rörlighet av piloten som gör att man kan bli för varm. För speciellt fyrlinors i hård vind ökar man istället ventilationen (mängden insytt ”myggnät” i seglet) och byter ut ramen/rören mot något styvare. Är fältet litet? - använd korta linor. De kortaste linorna som jag regelbundet använder är 8.2m beroende på att det närmsta ”fältet” är en inte så stor brygga (funkar i pålandsvind iaf). Varje drakpass är en träning i just de förutsättningarna som råder. Går du hem om du inte finner förutsättningarna perfekta så kan du aldrig utvecklas mot att bli en komplett drakförare.

Nåja, tillbaka till morgondagen och val av drakar. Sannolikt blir det en låg eller medelvinds fyrlinors utan svans (har ingen liten passande svans, dom jag har skulle dessutom sannolikt bli för tunga i regnet). Börjar nog med 25m linor (om det inte är för lätt vind) så att jag kan köra tydliga figurer och sedan 15m linor så att jag även kan köra kast/mottagning. Vid väldigt lätt vind kan det bli det tunna 10m linorna. Rören blir nog rätt så flexibla så att jag kan också kan klara av hovrar med framkanten uppåt (mest vindkrävande) i den lätta vinden samtidigt som jag bibehåller den bromstunga trimningen på handtagen (vilket samtidigt ger mig bra kontroll). Alldeles för mjuka rör är å andra sidan inte bra för att ”slajda” i sidled” - draken vill då svänga på samma sätt som framkanten är krökt.


Ett försök att landa på Kaknästornet? - Revolution B-series 1.5 Std. vent.

Eller kanske jag skulle ta en tvålinors? Prism 4D – den som klarar lättast vind av dom jag har? – Nej, den ser för fjuttig ut på avstånd på festivalen. HQ Shadow är en aningens bätte i det avseendet – ett bra val för lågvindstrickflyg i väldigt låg vind. Level One OneEleven - stor (2.6m spännvidd) och tydliga rörelser – precision som är lätt att förstå för en festivalpublik, trickflygning möjlig men lite speciell beroende på att den är rätt stor. En tanke det är också en massa segel som kan bli vått och tungt. Men å andra sidan kan man med en tvålinors göra en slags långsam snap-stall som liksom klatchar ur vattnet ur seglet. Om det blåser en aningens mer så skulle en ITW/John Barresi Kymera passa – fina trickmöjligheter och så har den ett stort vindfönster – dvs den är en bra flygare som kan gå ”högt mot vinden”, både på sidorna och rakt upp. Förrförra året då jag också var med flög jag två Kymeror samtidigt (med svansar…) och vann klassen i bästa framförande av drake. Handtagen var ihopsatta på en pinne i vardera hand – dvs en drake per hand. Kymerorna var valda efter sitt stora vindfönster – jag behövde helt enkelt extra manöverutrymme när jag flög en drake med en hand och ännu mer med två drakar.


Prism 4D – en mycket portabel lågvindsdrake, som kan funka hjälpligt i medevindar. Den större är en Level One One Eleven – En precisionsdrake (trick?) med ett vitt vindområde.


Reparation före drakfesten – två lösa C-clips.

Skulle regnet driva bort tillräckligt med folk och vinden skulle vara just tillräcklig så tror jag att jag har en vinnare. En Fazer XXL stackat på en Fazer XL med en svans i vardera vingspets. Nej nu talar vi inte choklad – vi talar kraftiga drakar med tjockt kolfiber:

https://www.youtube.com/watch?v=w8vbjOvrRJM

Videon har skönt drakljud, men visar inte på den trickighet som Fazerdrakarna faktiskt har (trots att dom säljs som speed-/powerdrakar). Då drakarna är lite tunga och stora (Fazer XXL är 3.6m i spännvidd) så går det inte om det är för mycket folk (eller lite starkare vindar). Långa pass med dessa drakar i låg vind (jag har liksom hoppar över den kraftiga vinden av någon anledning…) resulterar i att man är alldeles slut!


Fazer XXL - Inspektion före drakfesten. Man får bara en chans - materielen måste funka. De fem gula linorna är ditsatta för att kunna koppla ihop draken med med Fazer XL-draken.

Nu verkar det inte regna på den senaste prognosen, dock är den lätta vinden kvar, men man vet aldrig. Nåja ifall regnet kommer tillbaka får jag trösta mig med:

”When the going gets tough, the tough gets going!” (hoppas jag).

[Ken1]

Häftigt och lite ovanligt .. Ser ibland på stränderna här nere folk som flyger drake. Men inte jättevanligt. Har testat nån tvålinors historia inköpt på Fynda i Falkenberg för knappt en hundring.. Den ligger i sin påse.. Testad men jag fick ingen ordning på det. Hade tidigare en mer skärmliknade med celler som blåstes upp i vinden ca 2meter bred. Den var rätt skoj faktiskt.

[Segelvinge]

> Häftigt och lite ovanligt .. Ser ibland på stränderna här nere folk som flyger drake. Men inte jättevanligt

Det är i allmänhet inte så trångt på fälten här heller… Det var bättre i slutet av nittiotalet.

> Har testat nån tvålinors historia inköpt på Fynda i Falkenberg för knappt en hundring.. Den ligger i sin påse.. Testad men jag fick ingen ordning på det.

Kanske lite svårt om man inte riktigt vet vad man ska förvänta sig. Extra svårt om draken inte är riktigt intrimmad från start (som man kanske kan misstänka att en budgetdrake är). Små drakar är i allmänhet svårare att styra (fast det går att kompensera till viss mån genom trimning/betselutförande). Å andra sidan så håller mindre drakar under sin egen vikt bättre (lite square cube rule). Å ”tredje sidan” tror jag att folk på detta forum är bland dom mer händiga och visst kan laga drakar. En foildrake kan vara bra för att lära sig grundläggande styrning utan att riskera att bryta kofiberpinnar. Två sätt att börja - en liten billig man "spöar på" eller en större och mer påkostad som man kan växa i, men sannolikt får laga. Om man nu ska börja med en liten nybörjardrake (eller vilken annan drake som helst) så köp en från en OK draktillverkare som även tillverkar nybörjardrakar: HQ, Prism, ITW, Spiderkites, Level One, Elliot…. En liten drake från HQ som har lite av känslan i svängarna av en stor drake är HQ Quickstep 2 – skulle nog inte satsa på att försöka tricka med denna – men känns rätt säker att sätta i händerna på en nybörjare. En annan liten nybörjardrake som jag inte hört något dåligt om på (utlänska) drakforum är Prism Nexus. Fast om du lägger till lite och går en bit över 1000kr och köper en Prism Quantum så får du en robust nybörjardrake drake med linor och som det går att lära sig trick på (vilket flera har gjort). Dock inte för de lättaste av vindar (vad jag har hört).
Oavsett vilken tvålinors (med ram) som man börjar med så måste man så fort som möjligt få det inpräntat i ryggmärgen att aldrig landa oplanerat (krascha) med spända linor. Om det så bara är 0.5s före markkontakt som man kastar fram händerna (och kanske tar ett kliv framåt), så går man från en destruktiv krasch till något som liknar ett fallande löv som landar mjukt i myllan.

> Hade tidigare en mer skärmliknade med celler som blåstes upp i vinden ca 2meter bred. Den var rätt skoj faktiskt.

En Spiderkite Smithi Pro kan ge dig många saker samtidigt den har en liknade storlek som din 2m foil - dvs du blåser inte bort om det blåser lite utan får en skönt drag då det blåser på i lite. Den är mycket manövrerbar för att vara en foildrake. Den kräveröverrakande nog mindre vind en en Spiderkite Smithi (en lite större variant). Det är en fyrlinors drake som kan bete sig som en två linors till en stor del om man drar (”hänger”) i framlinorna. Om man trimmar mycket broms kan den sägas vara en okrossbar (ingen ram) introduktion till fyrlinors med ram (vissa olikheter finns dock). Den har tom insydda backventiler som gör att luften inte går ur foilen om man backar en kortare strecka

[Segelvinge]

Kollade prognosen någon timma före drakfesten – 2m/s i medelvind och inget regn.



SMHI hade fel! – I det närmaste ingen vind alls och mestadels regn (förlåt SMHI jag vet att många bråkar med er, förlåt)!

Lyckades kanske hålla fyrlinorsdraken, en Revolution B-series Std. med extra mjuka och lätta kolfiberrör (Skyshark P90 i framkanten och 2PT i nedåtpinnarna) i luften 2/3 av tiden (3h). Att försöka hålla denna våta (tyngre) drake i luften i nästan ingen vind i under hela festen och samtidigt försöka göra kontrollerade figurer resulterade i en, när allt var klart, slags fjällstugekvällströtthet. Och ja, en tävling, i vilken form som helst, är dessutom alltid en anspänning.

Och resultatet? – Ja min blygsamhet förbjuder mig att meddela några som helst detaljer.

[Segelvinge]

Nybörjarträning och demonstration på kristiflygare

Trådens 1a post>

Siktar också att vara där på kristiflygare

OK, jag fick iaf en elev på kristiflygare, om än med en något “fuskig” metod. Det föll sig så att jag måste jobba på denna helgdag då vi hade en extern servicehjälp från Skottland på besök hela denna vecka. Därför kom vi (jag och skotten) till Gärdet först på senare delen av eftermiddagen. Jag valde ett långt lin-set för att denne nybörjare “i genomsnitt” skulle ha långt till marken och för att bromsa ned draken. Det blåste rätt mycket så jag bedömde att den lilla Quickstep2 draken skulle orka med det långa 40m-linsetet.

Alla mina linor som jag använder är självfallet i Spectra-/Dyneemamaterial. Originallinsetet som kom med denna drake var i polyester, vilket inte är ett optimalt material för linor på sportdrakar. Det är för strävt och för flexibelt (billigt och funkar bra för statiska (dekorativa) enlinorsdrakar emellertid). Dock används polyester-ripstop med fördel i seglet, men går då ofta under namnet Icarex (eller kanske Ventex). Mylarfilm är också gjord av polyester. Det används oftast/bl.a. till förstärkningar och av estetiska skäl.

Inledde med en demonstration genom att köra den stora One Elevendraken (se bild i tidigare post). Trots sin storlek har den ganska smala kolfiberrör. Denna precisionsdrake har en farthållning i form av en brummande bakkant som träder in först i hårdare vindar. I den hårda vinden denna dag skakade dessutom ramen (kolfiberören) betänkligt i vinden. Seglet brummade effektfullt likt något större framrusande motorfordon med ljuddämparproblem. Trickflygning med (kortvarigt) slaka linor med denna drake var denna dag av naturliga skäl mkt begränsat. Endast i kanten av vindfönstret eller runt en spännvidds avstånd i från marken där linspänningen är mindre kunde någon form av slaklinetrick ske.


Stolt skotsk pilot med drake. Notera den extra linan (som hänger ned från en punkt på framkanten mellan nosen och den nedre spridaren) på den lilla Quickstep2-draken och som till synes komplicerar drakens trepunktsbetsel. Det är en lina som är tänkt att stabilisera framkanten i hård vind. I dag var det nog One Elevendraken som hade behövt den stabiliserande extra betsellinan.

Som tidigare nämnts ger denna lilla drake överraskande nog en stabil känsla med långsamma svängar som passar en nybörjare väl. Nu var kanske tiden, runt 1h, för att lära sig någon form av vänster/högersvängar (de finns flera varianter) lite i underkant. I enstaka fall kan en elev klara sig luften i någon minut utan ”oplanerade landningar” efter denna tid. Gräsmattan uppsöktes upprepade gånger, nästan alltid med hårt med spända linor. Hur mycket än hjärnan vet att man inte ska dra i linorna före en krasch så kommer detta att ske ändå (i ett panikliknade försök att ro upp situationen). I lätta vindar kan man träna på att slacka linorna (bromsa draken) och hålla draken stallad genom att endast ta små skutt från marken - dvs starta med nosen upp, flyg upp ca 0.5m och låt sedan draken sjunka ned igen på vingspetsarna fortfarande med nosen upp. Repetera sedan fast gå 1m upp och sjunk ned, sedan 1.5m... Med denna övning kan händerna läras att förstå att slaka linor bromsar draken och att det finns alternativ till att låta draken rusa konstant frammåt.

Händerna åker dessutom alltid upp i axelhöjd under de första passen, vilket försvårar kontrollen. Nej jag raljerar inte - Alla gör detta som nybörjare, dvs har armarna högt och ut från kroppen (dom ska mer eller mindre bara hänga ned kanske något framsträckta). Människan är bara ”ihoplödd” på det viset – detta är något man tränar bort. Dessutom, om försöker tänka utifrån vilken hand man ska dra tillbaks/skjuta fram så är det oftast för sent. Med tiden får man en mer intuitiv och drakcentrerad bild av kontrollen. Och - det finns ingen FMS (Flug Modell Simulator) eller annan simulator för drakar (som är värd namnet). Som nybörjare måste man ge det några pass/tillfällen innan markkontakt är något man väljer när det ska ske.

Avslutade med en demonstration med en fyrlinors drake med ram av Revolution/Hadzicki-typ (se bilder i tidigare poster). Här var den friska vinden inget problem. Med en sådan är det vanligt att man anpassar segel och ram efter vinden. Ramen byts lätt ut – man behöver inte ens fälla ihop draken eller ta draken från linorna.

[Segelvinge]

Sedan drygt 14-dagar har jag börjat att att köra min 4-linors inomhusdrake igen. Jag har visserligen gjort försök med denna (utomhus) på några vindstilla dagar utan någon större framgång för drygt ett år sedan. Det kändes då mest som en jäktad upplevelse. Nu verkar det ha lossnat något. En orsak är sannolikt en mognad som lågvindsträningen med utomhusfyrlinors har fört med sig. En fördel med inomhusdrakar är motionen man får – det genererar ungefär lika många steg som ett tennispass (ca 4000 steg).

[Segelvinge]

Vidare med inomhusflyg

Inomhusflyget i Bosön den 6e december fungerade som ett mål som fick fart på mitt inomhus-drakande. Att gå till ett sådant event utan att ”leverera” var otänkbart. Genomförde därför mina tre första inomhusflygningar (med fyrlinorsdrakar) efter jobbet i snabb följd typ varannan dag – den fjärde gången var det upp till bevis på Bosön! Hade visserligen prövat lågvind utomhus, men att flyga i cirklar runt mig hade alltid känts stressat (och skett med varierande framgång) och att kunna flyga över huvudet till andra sidan i noll-/lågvind kändes fjärran.

Jag dyker upp på inomhusflyget på Bosön den 26e december.


Revolution Indoor och Revolution B-series std. 1.5


Förra (och första) gången jag var på Bosön

Den mesta delen av tiden använde jag min Revolution Indoor-drake, men prövade också min Revolution std. 1.5 (en lågventilerad fyrlinorsdrake – dvs en drake med mycket lite ”myggnät” insytt i seglet) för första gången inomhus. Det funkade ju det med, men "1.5an" fordrade en aningens fler steg.

Före det att jag överhuvud taget prövade draken inomhus började jag med att bekanta mig med inomhusdraken på ett skyddat litet fält. Rätt lerig var det och en del för hårda vindpustar förekom även. Baklänges (dvs drakens rörelse) utomhus funkade rätt OK, men inte inomhus av någon anledning, det är väl bara att acceptera att det där med inomhus är lite nytt.

Prövade alla mina korta 4-linors linor: 3.6m, 4.6m och 8.2m. 3.6m-linsetet gjorde inte riktigt denna stora hall rättvisa. 4.6m-linorna kändes mer som man fick friare spelrum och 8.2m-linorna kändes mäktiga. Tiden som draken tog för att fullborda ett varv ökade markant med linlängden. Utomhus känns 8.2m-linorna istället rätt korta och är normalt de kortaste linorna jag använder utomhus.



Lömsk ”osynlig” svart lina som hängde ned från taket - intrasslad drake som resultat. Efter en stunds upptrasslande och efter att den svarta linan hade tajtas upp så att den inte hängde ned gick det att flyga vidare.


Inför nästa gång

Borde väl pröva lite tvålinorsdraker också när jag ändå är i denna jättehall. En Prism 4D borde fungera alldeles utmärkt, men även HQ Shadow också.

Har gjort lite försök med mylarsvansar (från en räddningsfilt) sedan förra gången på Bosön. Gjorde nog svansen en aningens för bred - 3.5cm funkar nog bra utomhus med vind och även på lite håll. Eventuellt var kvaliteten på folien en aningens för tjock. Får se om jag gör en lite smalare svans påverkar draken mindre till annandagen...


Apropå nästa gång . Det verkar vara lite problem med sajten http://www.slmflyg.org/ – möttes av meddelandet: ”This web hosting account has been suspended”. På http://www.tullingemf.se/Nyheter/Egn...gboson2019-20/ står det iaf att det blir av. Av sidan https://www.lidingosidan.se/sport/an...flyg-pa-boson/ att döma så verkar det dessutom vara en mångårig tradition. Jag hoppas...