Footrot Flier

[Bosse Jansson]

Går vidare, bit för bit, med kroppen och dess installationer.



Landningsställets främre del fastsydd med en urstark polyestertråd.




Grovt tillslipad ser "fulingen" ut så här just nu.
Skall fortsätta med en och annan avrundning och finjustering. Skall dock inte överdriva, eftersom en viss kantighet utmärker den här modellen....





Fick tag på några tunna, lätta "snakes" hos MBS.
Höljet har 2 mm ytterdiam och inuti löper en 0,8 mm pianotråd.




Här är två st Hitec HS-40 servon monterade.




Kroppsidornas balsaflak är så tunna (1,2 mm), så det blev några förstärkande genomföringar av 0,4 mm ply.
Känns som att det gjorde susen....




Fortsättning följer.......


.

[Bosse Jansson]

Ett lättjefullt inlägg i sommarvärmen....
Fortsatt arbete med stabbe och fena.


Allta kanter rundade putsade.
Stabbe och fena sammanfogas med små trekantslister som förstärkning.



Eftersom jag på förhand vet att jag gärna utmanar naturkrafterna genom att sänka farten, breddade jag sidorodret en aning (5 mm) redan nu.
Jag planerar sydda gångjärn, och med sådana är det ju inte så lockande att byta roder senare....




Skillnaden mellan "originalrodret" och det nya.....



..och nu skall alltsammans dopas och kläs med samma infärgade Esakipapper som vingen.....


Fortsättning följer......


.

[Bosse Jansson]

Man vill ju dela med sig av de ljuva dofterna, så jag tog med mig grejorna till klubblokalen i går kväll, och gav stjärtpartiet sin klädsel av Esaki-papper, av samma infärgning som vingens papper. På bilden dopat 1 gång.
Och inget vatten här....! På balsaflak får man enbart ta hjälp av aceton när man breder ut pappret....då skruvar sig inte balsan....
Litet ultrafin puts nu, plus ännu ett tunt lager nitratdope, så är det dags för gångjärnssömnad........








.

[Bosse Jansson]

Så var det sytt...!
Blev ok, men inte mina bästa stygn någonsin...tänkte fel (värmen ? ) på några ställen och fick backa tillbaks, vilket medförde att hålen blev litet större än de borde vara, med påföljd att precisionen inte blev den bästa överallt.....
Men, vi kan väl kalla gångjärnen "funktionella" i alla fall. Sydda gångjärn blir förvånansvärt glappfria och lättgående.



.

.

[Bosse Jansson]

Hjulfastsättning.
Den här metoden har jag praktiserat flera gånger tidigare, och det fungerar fint....och blir litet snyggare än de vanliga stoppskruvarna m.m.
Hylsan gjorde jag genom att löda en bit tunn mässingsplåt i ändan på ett mässingsrör av passande diameter. Det hela sattes i chucken på min modifierade gamla bänkslipmaskin. Under rotation slipades sedan stoppflänsen till önskad form och storlek med hjälp av en Dremel med sin lilla sliptrumma..
Hylsan med stoppflänsen fästs slutligen på pianotråden med epoxy, eftersom lödning inte är så lämpligt (!) när hjulet är av plast....





Här "torrmonterat" för kameran. Har än inte bestämt vilken färg hjulsidorna skall få.....



En gammal favorit: Den gamla bänkslipen som fått en chuck.
Den har gjort massor av nytta vid snabba "runda" jobb......



.

[Bosse Jansson]

Inte riktigt klart än....men nästan...
I alla fall tillräckligt klart för en "torrmontering". Så här ser det ut just nu.
Detta är inte min mest välbyggda modell, men jag har ju mig själv att skylla, som involverar en massa experimenterande i det här bygget. Inte minst "äventyret" med infärgat japanpapper....
Färgerna blev inte riktigt som jag förväntat mig från början. Jag hade egentligen tänkt mig litet blekare och mer "väderbitna" färger, men det visade sig svårt att förutsäga under färgblandningsstadiet, och till slut fick jag ge mig, om inte bygget skulle bli alltför försenat.
Nu blev färgerna något varmare och "gladare", och när jag tittar på bygget, tycker jag ändå att det blev "rätt så ok".
Kroppsklädselns flammighet bjussar jag på....jag hade ju från början tänkt mig en viss "ruffighetsfaktor", som jag tycker passar Footrot Flier.....
Det var ju meningen att detta INTE skulle bli vilken plastig Parkflyer som helst, utan en modell med litet karaktär och personlighet, och DET tror jag att jag lyckats med i alla fall, oavsett vad man nu tycker om en sådan här modell...
Footrot Flier är ingen oldtimermodell, men den har drag från forna tider, och hela bygget har varit en övning i traditionellt byggande, om man undantar mylaren.

Vad som nu återstår är roderhorn, kopplande av stötstänger, el- och rc-installation, och som kronan på verket säkringshållaren på nosen (som agerar strömbrytare), som får bli en hyllning till originalets konstruktör.
Originalet har målade "fönster", men här kommer jag nog att göra ett avsteg och ge rutorna en annan form och storlek....på något sätt.....

[Bosse Jansson]

Efter litet trassel med stötstängerna har jag nu kommet vidare.
Jag "föll" för de här stötstängerna pga att innerdelen består av en 0,8 mm pianotråd, dvs man kan böja Z-böjar i ändarna direkt på innerdelen, utan något "extra" monterat....vilket förstås kräver stor noggrannhet vid placeringen av nämnda böjar. Man får ju bara en chans, så att säga...
https://www.mbs-rcmodels.se/stotstan...-stotstang-1m/
Det finns bara en hake med dessa stötstänger.....de är INTE böjbara, trots benämningen i webshopen....!
Plasthöljet och stål-innerdelen "lirar" inte särskilt bra med varandra...!
Allt fungerar bra, så länge montaget är rakt, eller nästan rakt, men vid minsta böj, uppstår ett påtagligt motstånd. En "plast-fet" friktion mot pianotråden...tyvärr...

Nu hade jag tur, i det att jag monterat höljena nästan rakt, men ett litet irriterande motstånd fanns ändå där.
En klubbkompis föreslog grafitpulver, och lånade mig litet, och FAKTISKT fungerade det utmärkt. Den där feta plastkänslan försvann, och nu känns bara en "torr" lätthet i funktionen...
Men att böja dessa "snakes".....glöm det...! (Varning !)

Nu gick det dock inte så lätt som det kanske låter här ovan. Som många andra modellbyggare, har även jag en byggkompis som objuden dyker upp ibland, och han heter "Murphy", välkänd för de flesta som ger sig ut i obanad terräng......
Detta var ju första gången som jag hanterade grafitpulver, och när jag "behandlade" det ena plaströret, var jag troligen litet för generös, och lyckades åstadkomma en blockering...! Och en av lärdomarna var, att detta superfina pulver blir hårt som sten när det komprimeras. Proppen satt orubbligt fast, när jag försökte lösa den från båda hållen, blev den troligen ännu hårdare pga mina försök...!
Tog en av pianotrådarna, slipade ett "eggverktyg" i ena änden, och kopplade andra änden till dremeln, och försökte desperat att borra mig fram.
Om du är pessimist, har du redan gissat rätt....!....mitt verktyg rådde inte på proppen, utan letade sig i stället ut genom plasthöljet. Kabelhöljet förstört...!
Den blev en hel del pill med att byta ut detta hölje, inuti en kropp som redan är monterad och "försluten", men till slut var det klart, och det nya höljet blev grafitbehandlat, och allt ok igen.
Men ingen skugga över grafitpulvret. Rätt använt gjorde det mycket nytta mellan dessa två material som inte riktigt gillar varandra.
Nå, nu går det riktigt lätt, och vad som återstår är att tillverka (skräddarsy) ett par roderhorn och montera dem.

Så en liten detalj som var kul att få till: Tittar man på originalmodellen och ritningen, hittar man en hållare för en liten glassäkring ovanpå nosen.
Konstruktören använde den som "strömbrytare", och denna finess är ju ett viktigt kännetecken för en autentisk Footrot Flier... som inte får missas...!
Det blir ju också ett slags "honnör" till modellens upphovsman.
Jag fick bara tag i en säkringshållare med plastsockel. Denna plastsockel var alldeles för bred, så jag "demonterade" den, och tillverkade en egen, betydligt smalare sockel, och monterade hela härligheten på sin rätta plats. Fungerar utmärkt.


Räddaren i nöden (när man lärt sig hantera den )




Ingen "riktig" Footrot Flier utan sin säkringshållare/strömbrytare...!






Fortsättning följer......



.

[Bosse Jansson]

Japp....nu får man väl betrakta modellen som "klar"...
Rodren inkopplade, mottagare och el någorlunda "ordnat", med skumgummidämpning.
Med en 2S 1000 mAh lipo, hamnade tyngdpunkten "av sig själv" vid ca 25 % av kordan, från framkanten, och så får det vara tills vidare. Tror att det kommer att fungera fint.
Totalvikten, med ovannämnda lipo, hamnade på 306 gram, vilket väl får sägas vara ok. Blir ca 22,7 gram / dm².

Tog ut modellen till fältet. Det blåste alldeles för mycket för några riktiga flygförsök, men jag taxade runt i gräset, främst för att utröna hur den här ganska stora propellern skulle bete sig när den närmar sig gräset, när stjärtpartiet lyfter.... Den har motorn "gillar" denna 8 x 4,3 GWS-propeller, och jag vill helst använda den.
Men jodå, det gick fint, och propellern klippte inte alltför mycket gräs, vid "normalklippt" fält...
Gjorde också några snabba "rusningar", men fegade ur, och lyfte aldrig riktigt, utan nöjde mig med några små studsar
Med en sådan här modell lönar det sig att vänta tills vinden mojnat, helst helst till noll, åtminstone vid första provflygningen...

Ja, där är vi nu....
Här kommer några bilder:





Den klassiska "skrytbilden".....





Jodå, det kommer en fortsättning.....

.

[Bosse Jansson]

Äntligen....!
Nu har premiärflygningen ägt rum....!

Innan jag kom så långt, var jag litet fundersam över tyngdpunktplaceringen. 25% av kordan är troligen inte riskabelt, men ändå kanske litet onödigt långt fram.
Det löstes genom att jag bytte den onödigt stora 1000 mAh-lipon mot en på 650 mAh.
Detta flyttade TP till ungefär 30%.
Som en "bonus" hamnade flygvikten nu på 286 gram i stället för 306, vilket sänkte vingbelastningen till ca 21,2 gram/dm².

Så första provflygningen, som ägde rum i går kväll, precis före (eller under) skymningen, när vinden minskat till en nivå som känns säker för en så här lätt modell.
Och, det blev en fullständigt odramatisk upplevelse.
Footrot Flier visade sig vara så stabil och kontrollerbar som man kan önska sig, och den hade inga obehagliga hyss för sig alls.
( Det skall sägas att inte heller jag hade några hyss för mig med spakarna.... )
Tyngdpunktsändringen kändes helt "rätt".
Och, vad som kändes unikt för mig, var att jag inte behövde röra trimknapparna alls (!) under denna flygning, trots att det var premiär.....har nog aldrig hänt mig förut...
Det blev en avspänd, behaglig flygning helt enkelt....utan justeringar.
Sedan fick jag avbryta, pga dåligt ljus och gamla ögon....

Så här långt känner jag mig helnöjd...!

En klubbkompis filmade, men tyvärr fick han inte med landningen (som dock gick bra även den).
Här kan man titta:

.

[Bosse Jansson]

Vinter

Jodå, FF lever än. Har hunnit med en del flygning nu, och kan bara konstatera att denna kärra är riktigt trevlig att umgås med, så länge det inte blåser för mycket..
Men nu har snön kommit, och ett par skidor skulle vara trevligt.
Eftersom hjulen är fastgjorda på ett sätt som inte precis uppmuntrar till demontering, bestämde jag mig för att tillverka ett par skidor med "pjäxor" för hjulen, som man ibland också kan se i fullskalavärlden.

Först "pjäxorna". Formade av balsa, med förstärkning av 0,4 mm ply.



Skidorna skall lamineras av 1 skikt 0,4 mm ply (slitytan), plus två lager balsa,
De här formarna hade jag liggande sedan länge, och de kommer att passa precis till det här projektet.



Det tillskurna trämaterialet läggs i en gryta, och får koka upp.


....bitarna får ligga kvar i det heta vattnet tills de skall användas.


Fortsättning följer.......

.

[Bosse Jansson]

Jag måste använda ett lim som inte vantrivs tillsammans med vått trä, men det skull helst också bli vattenfast när allt torkat....
Jag valde att testa PU-lim.




Här ligger laminaten i press i sina formar.
PU-skummet "pyser ut" på sidorna.
Det här kräver ordentligt med torktid.



Här är resultatet, än så länge "torrmonterat". Mer puts återstår.



Och här har "pjäxorna monterats permanent.
Nu ser man ungefär hur det kommer att se ut.



Vad som nu återstår är ytfinish, något slags spännband, samt en fjädrande anordning för att hålla skidorna i rätt position under flygning.....


Fortsättning följer......

.

[Bosse Jansson]

Ja, nu är snön borta, lagom till skidornas färdigställande......


Efter 4 lager med uttunnad nitratdope, fick skidorna ett ytskikt av brunfärgar Esakipapper.
Jobbade därefter vidare med några lager hederlig gammal cellulosalack.
Nu ser de ut som ett par gamla trälaggar från den grå forntiden....

Här syns också fjäderanodningen som skall hålla skidorna i "flygläge"


Här syns också fastspänningsanordningen.



Ja, nu sitter de på plats.




Fjäderanordningen är av "clip-on"-typ, så att montering och demontering går lätt.
Fungerar bra, efter litet justering.



Så, nu är det bara att invänta nästa snöväder, så skall här testas.....



.