Tjippihoo! Hittade ÄNTLIGEN byggsatsen!

[reparatörn]

Härjade omkring på vinden för någon dag sedan, och fann då (trumvirvel) en byggsats jag letat länge efter. En Dansk Modellflyve Industri "Mambo" friflygande modell. Med några smärre ändringar torde den kunna radiostyras. Kroppen är "plockepinn" förstås, av balsalister. Kommer att ersätta dessa med furulister av samma dimension. Landstället får bli ett litet Hallco, och bränsletanken lär nog bli en färdig "Perfect" från 50-talet. Enligt byggritningen skall man limma ihop en liten box av celluloid som bränsletank, men det vågar jag inte.

Byggsatsen är sannolikt från tidigt 50-tal, även om ritningen inte anger något datum. Danska modellflygare hade det f.ö. liiiiite knepigt under kriget, och när freden äntligen kom var det inte bara att starta upp modellflygandet igen. Allt balsaträ hade nämligen "försvunnit". Det visade sig senare att ockupanterna hade "lånat" allt balsaträ för att bygga ett regntak över ett cykelställ ute på Kastrup. Danska modellflygare blev nog inte alltför glada över tilltaget. Jag kan tänka mig idel svavelosande kommentarer över detta illdåd, men det är ju historia nu.

Hur som, denna Mambo är ju en riktigt trevlig modell. Jag köpte den hos Northern Hobbies i Edmonton, Alberta, Canada. Affärsägaren Keith (en engelsman) såg nästan uppgiven ut då. Både kartongtext och ritning var ju på utrikeska (för de Kanadensiska modellbyggarna då), så det kunde ju förklara varför Keith inte blev av med den. Men så en dag stegade jag in i butiken hans och "the rest is history".

Douglas

[Thomas]

[reparatörn]

Thomas,

Har Du någon aning om när katalogen blev tryckt? Bara nyfiken....

Douglas

[Thomas]

Nja, det ser ut att ha varit jäkligt länge sen i alla fall. Det mesta ser ut att ha gått i svart/vitt och grått.....
Katalogen är från 1961.

[Bosse Jansson]

...men Mambo är säkert äldre än så....
Kan tänka mig "tidigt 50-tal"....
Det är förstås en gissning från min sida....

[pgerts]

Köpte du med en Viking 0,75 samtidigt?
Det hade ju varit helt fantastiskt.

[Bosse Jansson]

Douglas,

Nu har jag kollat, och detta är nästan "från hästens mun"........Mambo konstruerades av Jack Mathiesen 1958.....!
Samma år som Pelé och Garincha fajtades mot Nacka Skoglund och Agne simonsson m.fl. på Råsundastadion.....för att placera det i tiden...


/Bosse

[reparatörn]

Bosse,

OK...….vi trodde båda två på tidigt 50-tal, och det blev ju näääääästan rätt. Vingens höga anfallsvinkel pekar ganska klart på att Mambo inte är direkt toppmodern, men den är ju häftig i alla fall. Svampgummihjul ingick också, bättre kan det ju inte bli. Nu kommer jag att fuska en hel del ändå, blir därtill nödd och tvungen. Men kisar man bara en aning med ögonen så kommer den att se ut som en Mambo. Motorn blir tyvärr inte en Mills, men däremot en PAW på 0,8 cc. Det får duga det också. Det här kommer att bli bra.

Douglas

[Bosse Jansson]

Douglas,

Mambon är defintivt en modell i min smak (!), konstruerad i samma anda som Veron Cardinal, Tomboy m.fl.......den skulle definitivt ha hamnat högt på min "bygglista", om det inte redan hade var upptaget där.....

Som vanligt blev jag nyfiken, och Mamboritningen finns ju nedladdningsbar......
Ja, som du nämner är anfallsvinkeln generöst tilltagen, så som det anstår en gammal friflygmodell. Inte så konstigt att man samtidigt rekommenderar 3° "nedadtraek" på motorn, för att åstadkomma.den önskade "terrorbalansen" mellan motstridiga krafter....

Med medelmåttiga glasögon, och utrustad med min gamla skolgradskiva konstaterar jag att dekalaget (stabbe-vinge-förhållandet) är bortåt 5° (räknat mot vingprofilens verkliga datumlinje), och....ja det är ganska mycket, och så här gjorde man ofta när modellen förväntades göra en "lagom" brant, snygg stigning med motor, och dessutom förväntades ta sig ner motorlöst till Moder Jord på ett värdigt och elegant sätt, helt förarlöst..

Men din Mambo skall ju styras, och kommer (utgår jag från) att förses med höjdroder, och då behövs inte de här 5 gradernas dekalage.

Om jag nu slänger vetenskapsglasögonen i väggen, håller upp ett fuktat finger i luften, spår i kaffesump m.m. "känner" jag att du lugnt kan minska dekalaget med ett par grader redan vid bygget, för att minska behovet av dekalagetrimning senare....

Visst kan du bygga exakt efter ritningen, men då ökar behovet av att senare palla under vingens bakkant för att hamna inom "vettig trim-mån" via höjdservot....
Och detta står ju också i något slags relation till motorriktning och motorstyrka....
Men, att minska vingens vinkel ett par grader redan vid bygget, och kombinera detta med 1-2° nedåtriktning av motorn, känns som vettiga åtgärder för att underlätta senare trimning som rc-modell.... Behåll gärna också 1,5-2° högerriktning.
Men, liiitet mixtrande med pallningen under vingbakkanten får du nog ändå räkna med, innan du erhåller en "bekväm" modell....men sådant är ju lätt att göra på fältet, tills man är nöjd...

Den lilla PAW:en blir en perfekt drivkälla till Mambo, oavsett om den är trottlad eller inte.
Men jämfört med Mills, Viking och de andra 50-talarna, är den ganska vass, så om ditt exemplar är otrottlat, är det nog hälsosamt att "kompa ner" den litet, så att den lugnar ner sig en aning, särskilt till att börja med....

En ganska lång "tvåcentare" blev det, men ändock en "tvåcentare".....


/Bosse

[reparatörn]

Bosse,

Tvåcentare mottages tacksamt, i synnerhet om det är bra sådana.....och det var Dina. Jo, det blir ett höjdroder, det blir det. Och sidorodret blir större också. Trottel till motorn, även om en sådan liten diesel inte blir direkt lätt att trottla, men bättre med något än ingenting alls.

Jag håller med om Din uppskattade anfallsvinkel på 2 grader. Kanske går det med så lite som med en grad, men där går nog gränsen. En Midwest Tri-Squire (dieseldriven) som jag byggde för bra många år sedan blev modifierad även den. Anfallsvinkeln sänktes till (tror jag) 1,5 grader relativt stabilisatorn. Precis som Du tycker jag också att anfallsvinkeln skall korrigeras redan under bygget, blir MYCKET enklare då.

Ett alternativ jag tänker på är att låta vingen vara, men korrigera via stabilisatorn. Modellen lär då flyga med "hög svansföring", och då blir ju per automatik motorn riktad nedåt också- det borde gå det med.

Det stora problemet lär bli att hindra att vikten blir för hög. Lätta servon och mottagare visserligen, men ändå. Kroppens plockepinn av furulister (byggsatsen har ju balsalister) bidrar ju också, och alla bäckar små osv. Men, det borde vara "doable" tycker man. Och precis som Du anger blir en PAW som drivkraft förmodligen en aning för mycket, men "man kan ju alltid dra av på gasen".

I övrigt tycker jag byggsatsen är störtskön, med alla Danska instruktioner och allting. Det här blir bra.

Douglas

[Bosse Jansson]

Ett alternativ jag tänker på är att låta vingen vara, men korrigera via stabilisatorn. Modellen lär då flyga med "hög svansföring", och då blir ju per automatik motorn riktad nedåt också- det borde gå det med

Ja, det går förstås bra. Med ett par långa linjaler på ritningen, samt litet magkänsla, ritar du lätt in en liten "kil" som korrekt vinklat stabb-underlag där bak....

Vid sådana här beräkningar får man förstås tänka på att det är den "röda linjen" här nedan som är vingprofilens verkliga "noll-linje", och inte den plana undersidan......



Nej, man får inte förvänta sig ett brett varvtalsregister hos en liten trottlad diesel, och det behövs knappast heller......det räcker med att kunna justera "cruising"-varvtalet hjälpligt efter behov, och att kunna minska varvtalet så att det blir möjligt att landa....eller helt enkelt stänga av motorn.....



/Bosse

[reparatörn]

Bosse,

Det här med att blanda in vingens plana undersida som referens för vingens anfallsvinkel har jag sett tidigare. Skräckexemplet är en byggsats från Bridi av en Lockheed Sirius för 10 cc tvåtakt. Är man inte med på cykeln, kommer modellen med vinge med plan undersida, att få en anfallsvinkel på mellan sju och åtta grader. Anledningen är (tror jag) att den som gjorde formen för glasfiberkroppen inte begrep det här med anfallsvinkel. Jag tror just denna Lockheed Sirius var rena rama katastrofen. Den försvann också relativt snabbt och diskret från både tidningsannonser och butikshyllor. Jag fick tag på just en sådan byggsats innan den "försvann", han som sålde den kallades f.ö. för "hästhandlarn" av de övriga modellflygarna. "A shrewd businessman" som en del sade, och det var nog sant. Man kan (om man bara tittar på ritningen) se att det här är inte rätt, men de som mot bättre vetande byggde den torde ha kvaddat direkt efter start. Jag har min Lockheed Sirius kvar intakt, mest beroende på att det kommer att krävas en del MYCKET avancerad kirurgi innan det blir bra. Det jag kommer att göra blir att såga loss hela stabilisatorfästet och sätta det på plats igen så att vinklarna blir mer vettiga. Låter enkelt, men den som ser hur kroppen är begriper nog att det blir ganska knepigt. Nu vill jag ändå försöka rädda just den här byggsatsen, då Lockheeds maskiner från 30-talet tillhör mina favoriter.

Douglas

[Cox #2]

PAW motorer trottlar alldeles utmärkt!

[Cox #2]

Här är en liten snutt med 1cc PAW:

[Cox #2]

Anfallsvinkel på vingen kan man lätt trimma in till rätt känsla genom att lägga under lite i vingens bak-kant, det är ju ändå bara gummiband som håller den.

[Bosse Jansson]

PAW motorer trottlar alldeles utmärkt!

Ja, filmen visar ju en överraskande bra funktion....!

Själv har jag också god erfarenhet av trottelbarheten hos PAW, men då med 1,5 cc, 3,2 cc och 5,6 cc.
Men av filmen att döma ser det ju lovande ut även med de mindre storlekarna, det måste medges....

/Bosse