Meddelande

Minimera
Inget meddelande ännu.

Skumma grejor

Minimera
X
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Rensa alla
nya inlägg

  • Skumma grejor

    Vad hittade vi här?
    Klicka på bilden för större version

Namn:		15478123505303716647773772754967.jpg
Visningar:	652
Storlek:		4,95 MB
ID:		193
    www.modellflygnytt.se/mv.html

  • #2
    Ja, vad hittade vi här....

    Kommentar


    • #3
      Lite svartkrutsmotorer. Estes och Rapier. Rapier var för mig nytt iof.. Hobbex sålde förr Cobra som tillverkades i Tyskland och om jag minns rätt av samma firma som tillverkar/tillverkade Quest-raketmotorer. Undrar om det inte är KLIMA idag.. Skojiga saker i mindre raketer, bra tryck i dem. Fast sjuttsingen vet om jag hade vågat skicka iväg något med dem äldre motorerna som du har på bild Patrik. Har själv ett gäng Estes svartkrutare i en låda, och ett annat gäng med highpower motorer i en annan.. gummikrut (ammoniumperklorat o nån gummitjafs). MSB håller i dagarna på att se över och vad det verkar som ändra regler för förvaring, tillstånd och avfyrning av motorer över 100gram framförallt. Tydligen har det sedan 2011? varit tillståndspliktigt med att inneha och använda elektriska tändare för motorer.. stubin har varit tillåtet däremot. Likaså finns tydligen en regel om man får max förvara 100gram drivmedel hemma.. hepp! Men om det var 5kg svartkrut , något kilo fyrverkerier och ammunition gick fint utan något speciellt tillstånd går bra. Men inte raketmotorer... Detta är som sagt under utredning och även brandförsvaret o MSB har insett att det är lite galet.

      Kommentar


      • #4
        Jag köper rubbet, om du vill. Jag är inte rädd för lite rök.

        Kommentar


        • #5
          Finns en risk med dessa prylar att dem kan explodera vid antändning..det kan finnas sprickor invändigt i krutet, vilket i sin tur resulterar att förbränningen kan ske explosionsartat. Säkrast är att förstöra dem i vatten. så riskerar man inte trasiga fingrar eller ögon.

          Kommentar


          • #6
            Å vad var det här?:



            Jo, rester från min undomsperiod med modellraketflyg. Började med hemmagjorda raketmotorer (underligt att mina föräldrar accepterade detta – idag värderar jag synen och finmotoriken desto mer). Sedan fick jag tag på Estes motorer genom en hobbybutik i Sundbyberg (Sthlm) och Minimax motorer från Ingenjörsfirman Atlas. Fortsatte sedan och gjorde mitt (gymnasie-) specialarbete som gick ut på att bygga raketer, göra ett höjdberäkningsprogram på min Sinclair ZX Spectrum 48kB och sedan försöka mäta (genom triangulering) hur högt raketerna gick. Programmet tog med rätt många faktorer. Motorns dragkurva fanns med i paketet. Hur massan ändrades uppskattades från dragkurvan. En färdig modell (formel) för motstånd på kropp och en för fenorna användes också. Programmet stegades fram med 1/100 sekunder i taget. Har nog aldrig gett något annat flygande samma teoretiska inramning igen.
            Senast redigerad av Segelvinge ; 2019-05-11, 11:32 .

            Kommentar


            • #7
              Vad trevligt!
              Jag undrar om du kanske har möjlighet att scanna upp eller ta en kopia på Atlas katalogen med Ariane raketen på utsidan.. Tror det är nr 14 på omslaget..
              Detta var min första katalog som jag beställde från Atlas AB i början på 90talet.. fich adressen dit av en lärare i skolan nämligen. Det var där mitt intresse för modellraketer började.
              Har länge letat efter denna katalogen nämligen av nostalgiska skäl.
              Ägde Atlas Two-stage, Rocket Mark1 och Nova. Har idag kvar både ramp och avfyrnings centralen.

              Kommentar


              • #8
                Hej,
                Min enda kontakt med pyroteknik inom modellflyghobbyn var en ganska kort bekantskap med Jetex, vilket gav en hel del trevliga flygstunder.
                Det kapitlet fick dock ett bryskt slut när jag "smälte ner" min Jetex 50B med aluminiumhus genom att använda bränsle till den "nya" Jetex 50C (med stålhus).
                C-bränslet var påtagligt "vassare", och det brann följaktligen också hetare, vilket oundvikligen fick ödesdigra följder med min "gamla" alu-jetex....
                Att låta "C" få exakt samma dimensioner som "B" var en infernalisk fälla, eftersom det nya bränslet passade precis i det äldre alu-huset. Endast det lilla "C":et på bränsleasken skilde dem åt....
                Jag blev inte varnad för detta av hobbyhandlaren när jag köpte bränsle, men troligen var även han helt okunnig om förändringen och dess följder...
                Så går det när en "blind leder en blind"....
                (Jag har senare, i "internet-åldern", förstått att detta drabbade flera, världen runt....)



                Men jag minns också att man någon gång under 60-talets första hälft (minns inte exakt år) försökte introducera modellraketer som hobby.
                Ett företag, vars namn jag inte kommmer ihåg, annonserade flitigt under en period. Man uppmanades att beställa en broschyr, vilket jag faktiskt gjorde, och den innehöll en förteckning över raketkroppar och drivsatser av olika slag, samt en del teknisk information, t.ex. hur dysorna var utformade m.m.
                Det var ett helt "system" som salufördes.
                Själv nappade jag inte på detta då, och jag minns faktiskt inte att någon i min närhet heller gjorde det.....
                Det kanske inte blev den "fluga" som man hoppats på...?...i alla fall just då....

                /Bosse
                Senast redigerad av Bosse Jansson ; 2019-05-12, 20:42 .
                ...så där lagom vintage...

                Kommentar


                • #9
                  Kan det vara Ingenjörsfirman Atlas AB du tänker på?. Dem gjorde reklam för raketer i en Allt om Hobby på 60talet eller början av 70talet .
                  Nej, raketer blev inget större i Sverige tyvärr. Tror glansperioden var under 70-80talet. Hobbex sålde raketer in bit in på 2000talet iaf.
                  Det är väl annars Rolf Örell (Roffes modellflyg) som är drivande än idag .

                  Kommentar


                  • #10
                    Ursprungligen postat av Ken1 Visa inlägg
                    Kan det vara Ingenjörsfirman Atlas AB du tänker på?. Dem gjorde reklam för raketer i en Allt om Hobby på 60talet eller början av 70talet .
                    Jajamen, just den firman var det....minnet väcktes till liv så fort jag såg namnet...!!!
                    Tack...!

                    ...så där lagom vintage...

                    Kommentar


                  • #11
                    Mitt bidrag till tråden...

                    Även jag experimenterade med raketer. Fyrverkerier också. Allra roligast var det ju att kombinera två intressen under ett och samma experiment. Alltså både raketdrift och modellflyg, och det gick väl sisådär. Men undan gick det, det kommer jag ihåg.

                    Experimentet var att fästa en s.k. Häxpipa på 1 st Guillows kastglidare. Modellen var inte stor, kanske 20 cm spännvidd- men tester visade på att en viss flygförmåga återstod även med en Häxpipa tejpad mot kroppen. Jag begrep dock inte att Häxpipan behövde riktas snett nedåt, inte rakt fram. Jag begrep inte heller att fena/stabbe inte skulle tåla krutgaserna. Så hur gick det då? Jaa, modellen flög, det gjorde den. I mycket snäva loopingar, flera stycken. Loopingens diameter var nog på sin höjd ett par meter, men undan gick det. Stabbe/fena började antändas också, även om de höll ihop under loopingarna. Så avlutades mitt eget experiment med raketdrivna glidflygplan.

                    Douglas

                    Kommentar


                    • pgerts
                      pgerts Kommenterade
                      Redigering av en kommentar
                      Jag var nog steget värre när jag tog en större nyårsraket?
                      Det gick riktigt bra - ända tills den nådde toppen och small så att planet kom ner i delar.
                      Efter det så började jag plocka bort övre delen som exploderade.
                      Då gick det riktigt bra!
                      Det som exploderar ligger bara och pyser lite om man sätter till en tändsticka.
                      Det är ju inte så farligt så jag rensade ett par raketer och det som låg i topparna åkte på en tidningssida - och in i kaminen.
                      Inte pös det så sakta - veden flög ut på golvet och hustrun var inte så lycklig. Men kaminen var välsotad.

                      https://www.youtube.com/watch?v=3Xegkccjo8I

                      Man har ju lärt sig
                      https://youtu.be/FwdWEZ6jKXA?t=165

                      Men så mycket raketflyg är det ju knappast

                    • Segelvinge
                      Segelvinge Kommenterade
                      Redigering av en kommentar
                      Min raketglidarkarriär var också kort och definitivt budget: en raket med knall (motordimensioner ung. 6cm lång och kanske 7mm i diameter – raketpinnen avlägsnad, inköpt i 10-(12-?)pack för en billig peng), en inte allt för stor plastgaffel (jag bad korvmojen om en extra gaffel), overhead film (till vinge och V-stabbe), en bit balsa (för att ge OH-filmsvingen någon form av vingprofil) och någon fasttejpad tyngd (för att trimma den normala glidflykten). OH-V-stabben fästes i gaffeln (stack emellan pinnarna). Stubinen tändes och planet kastades från ett fönster. Det funkade, men resultatet var inte så imponerande då denna motar hade en extremt kort brinntid, men en knall fick jag ju iaf.

                      Vänta nu, skrev inte PC Jersild ett inlägg/kåseri i Modellflygnytt(?) för en sådär 35-40 år sedan om ett plan med två jetexmotorer som han verkligen *försökte* tända samtidigt (självfallet och simultant minns nu alla omedelbart det :-) )?

                  • #12
                    Som jag nämnde här ovan, genomlevde jag en "lycklig" men inte så lång jetex-period, innan jag smälte ner motorn.
                    De bästa resultaten fick jag då genom att fästa jetexmotorn på allehanda enkla stavmodeller som egentligen var avsedda för gummimotordrift, t.e.x. "Lill-Klas", "Little Dipper" (från Testors) och liknande.
                    En positiv iakttagelse var att kurveffekten från en vridstark gummimotor uteblev, men detta fick man i gengäld betala genom att den något högre hastigheten ställde stora krav på "rakhet"....dvs skeva vingar m.m. fick i möjligaste mån undvikas, och detta var ju inte alldeles lätt, med tanke på dessa oftast "o-dopade" balsaflaksvingar i kombination med fuktigt gräs, osv...
                    Men sammantaget blev detta ändå en kul period. Konceptet med "konverterade" gummimotormodeller var lycket, troligen pga att modellerna visserligen blev snabba, men inte ultrasnabba, med den lilla Jetex 50-motorn......

                    Sedan steg ambitionsnivån, och jag bestämde mig för ett riktigt "seriöst" bygge, vilket blev en "MIG-15" från Keil Kraft, som då såldes av Truedsson...
                    Ett kämpigt projekt för en grabb, men många stickor och strån senare blev den faktiskt klar, och en vinterdag skulle den få sin jungfrutur, och bestyckad med nytt bränsle (!) gav jag mig ut på grannens åker, och trimmade först glidet hjälpligt med modellera (jag minns att den behövde en hel del extra nosvikt...)
                    Men vid första försöket med tänd motor hände det som jag beskrev här ovan, vilket innebar att Jetex-eran var över för min del, och min fina MIG-15 hamnade i taket, nu som dammsamlande "statisk modell"....


                    -------------------------------------------------------------------------------------------
                    Ett annat pyrotekniskt minne är att jag som ung labb-praktikant, tillsammans med några andra "ohängda" praktikanter, inventerade kemikalieförrådet, vilket bland mycket annat visade sig innehålla (1) Svavelblomma, och (2) Zinkpulver....!!!
                    De två ingredienserna räckte för att möjliggöra allehanda "pyrotekniska bus", bl.a. i form av små raketer som vi tillverkade av hårt rullat papper, alu-folie m.m.. De försågs med små pappvingar (oftast av delta-typ), samt små "start-ställ" av tunn ståltråd. Stubinen var Jetex-stubin, som på den tiden kunde köpas "på stan".... Dessa små raketer liknade insekter med sina trådben, och ställda i rätt vinkel kunde de starta från marken.
                    Bränsleblandningen brann explosionsartat, och den mycket höga hastigheten kombinerad med ej-alltid-så-korrekt utförda vingar, innebar att flykten blev synnerligen.....slumpartad....ofta med okontrollerade rollar och ibland loopar, och med helt okontrollerad "träffbild"....
                    Kul små äventyr, som kanske inte hade så mycket med modellflyg att göra....ingen blev dock skadad.....




                    Keil Kraft's byggsatser för Jetex 50.

                    Klicka på bilden för större version

Namn:		Keil Kraft.jpg
Visningar:	270
Storlek:		231,4 KB
ID:		4710





                    ...så där lagom vintage...

                    Kommentar


                    • #13
                      DON'T DO THIS AT HOME...!

                      Efter att ha sett DET HÄR experimentet, framstår plötsligt Jetex, Rapier och de andra som en pyspunka......

                      Senast redigerad av Bosse Jansson ; 2019-05-23, 08:54 .
                      ...så där lagom vintage...

                      Kommentar


                      • #14
                        Det där var.....det där var.... mäktigt. Undrar förstås hur högt "anordningen" kom, men det var nog ett par hundra meter eller så. Nu snackar vi pyroteknik av det riktigt avancerade slaget. Imponerande.

                        Douglas

                        Kommentar


                        • #15
                          Intressant tråd!

                          Jag, Rolf Örell (Roffes modellflyg) och några andra dedikerade själar försöker dra igång hobbyn i Sverige. Bland annat lobbar vi mot MSB gällande 100 grams gränsen och att man ska få använda eltändare, så länge de är under konsumentkategorin av pyrotekniska varor P1. Vi är anslutna till den internationella raketorganisationen Tripoli ( www.tripoli.org ) och följer deras säkerhetsbestämelser.

                          Haka gärna på vårt dedikerade gäng i arbetet mot att kunna träffas och skjuta regelbundet!

                          Man blir medlem kostnadsfritt på https://SMRK.space och följ oss gärna på Facebook gruppen "Svenska Modellraketklubben".

                          I dagsläget krävs det ett tillstånd från sin hemkommun och en så kallad D-utbildning för att få använda större motorer, utbildningen gör vi internt i klubben som är godkända utbildningsanordnare av MSB.

                          Aim high!
                          Anton

                          Kommentar

                          Arbetar...
                          X